Fastighet som en social kategori har en betydande inverkan på samhällets utveckling, eftersom den är en integrerad egenskap. I detta avseende kan man skilja på två viktiga punkter: egendom som ett inslag i mänsklig kultur och sociala relationer.
Egendom som ett drag av mänsklig kultur
Marken, som en bostadsort för en social grupp, och allt som finns på den är i själva verket föremål för ägande. Allt som håller människor vid liv och allt de värdesätter blir egendom som finns överallt. Detta innebär att det är immanent inneboende i den mänskliga personligheten från födseln. Experter har funnit att små barn är desperata ägare som, när de växer upp, delar sin egendom med andra främst för att de får lära sig att göra det.
Det mänskliga samhället bedriver produktion och äger mark främst för att sälja det eller få intäkter från det. I detta avseende är egendom som en social kategori nära sammanflätad med den ekonomiska kategorin, därför kan definitionen tillämpas på den - den socioekonomiska delen av livet. Naturligtvis kan produktionen inte vara obegränsad, eftersom den är begränsad av naturresurser och därför ibland inte kan tillgodose samhällets ständigt växande behov. I detta avseende kan egendom, som ett objekt för produktion och utvinning, betraktas som en permanent del av samhället.
Sociala relationer
Det är uppenbart att sociala egendomsförhållanden har utvecklats under många århundraden och nu framträder inför alla i den form som enligt vissa är den mest lönsamma eftersom det gör att du kan få maximal vinst från produktionen. Genom att analysera sociala relationer gjorde ekonomer en intressant slutsats, som bygger på förståelsen av kategorin egendom som en av de första som hjälper till att ompröva livet. Naturligtvis är det knappast möjligt att karakterisera en sådan förståelse helt positivt.
Det bör noteras att sociala äganderelationer endast kan betraktas som subjektiva godtyckliga i förhållande till ekonomisk verksamhet. Denna typ av relation är dock mer uttalad inom utbytes- och distributionssfären, eftersom det är i detta fall som fördelarna går från hand till hand.
När man karakteriserar egendom som en viktig komponent i sociala relationer är det viktigt att förstå att egendom kan fungera i olika manifestationer, både utanför produktionen och i produktionen. I alla fall manifesterar det sig inte bara i social kvalitet utan också i ekonomisk kvalitet, som inte kan isoleras helt från varandra och samtidigt identifieras med varandra.
