Utbetalning av löner vid en organisations konkurs utförs för det andra. Anställda har rätt att förvänta sig att få alla försenade betalningar samt ränta på försenad lönebetalning.
Staten tillhandahåller ett ökat skydd av de anställdas intressen hos de organisationer som befinner sig i slutskedet av konkurs (konkursförfarande). Efter att konkursboet bildats uppfylls de anställdas anspråk för det andra efter betalning av ersättning till konkursförvaltaren, vilket medför andra kostnader för konkursförfaranden, samt ersättning för skada som orsakats tredje mans liv och hälsa (om det finns relevanta krav). Alla andra förpliktelser, inklusive betalningar enligt olika civilrättsliga avtal, utförs först efter att avtal med anställda har slutförts. I detta fall betalas lönen ut i kalenderföljdens ordning.
Vilka betalningar har anställda rätt till i konkurs?
Lagstiftningen föreskriver att alla betalningar ska betalas till anställda i det insolventa företaget i enlighet med Ryska federationens arbetsföreskrifter. Med andra ord kan anställda förvänta sig att få löner, obetald semesterlön, avgångsvederlag. Dessutom, om dessa betalningar är försenade beräknar och betalar företagets utsedda ledningsorgan ränta för förseningsperioden, vilket också redovisas i andra ordningen. Varje betalning till anställda beräknas beroende på det datum då det anställda företaget blev skyldigt att emittera motsvarande medel. Det är därför det enda alternativet för att inte få ersättning för arbetskraft och andra relaterade betalningar är en situation där det insolventa företaget inte har tillräckligt med pengar till och med för att tillgodose fordringar från andra prioriterade borgenärer.
Vems betalningar kan vara begränsade vid betalning med anställda?
Särskilda villkor har fastställts för utbetalning av löner till chefen för ett insolvent företag, liksom till hans suppleanter, revisorn och ett antal andra anställda som innehar ledande befattningar. I synnerhet när dessa personer avskedas är deras avgångsvederlag begränsat till det belopp som fastställs i arbetslagstiftningen, och den överskjutande delen kan endast tillgodoses efter förlikningar med tredje prioriterade borgenärer. Skiljedomstolen kan också minska ersättningen för dessa personers arbete om de medvetet höjer sina löner innan de lämnar in en konkursbegäran.